Handbok i klardrömmar

Blöt, tänker Desiré senare medan hon drar med trasan över matbordet. Ryggradslös. Som en manet. Men maneter är vackra. Hon stannar upp i sina rörelser och kan se det alldeles tydligt framför sig utan att behöva blunda: den svävande lila kroppen, genomlyst av solen och vattnets kristallklara stillhet runt den. Hon har lämnat det fastsittande polypstadiet genom en smärtsam lossning och simmar nu fritt.